En smått desperat & behövlig fiskekväll
Det har ju inte varit så mycket sol hittills denna sommar. En kväll, när jag kände mig lite hängig och illamående (har IBS-mage) kände jag: "Nä,ä, nu far vi och fiskar!" Det hade jag länge velat göra och jag behövde dessutom komma ut en stund.
Jag packade in metspön och en burk daggmask och flytvästar i bilen och så körde barnen och jag till en sjö. Det var faktiskt en del sol den kvällen, efter en molnig/regnig dag. Barnen doppade sig lite. Sedan hämtade Micke hem dem (efter hans arbetsdag med mera) och sövde dem. Jag fortsatte att meta till kl 22, då jag darrade av köld. (Det är så svårt att veta om den där stora fisken kommer att hugga kroken nästa gång som man kastar ut den. "Bara en gång till...". :)
